Ups and downs

Och så igår då. Värsta bästa dagen på länge.
Slitig morgon, busväder och allmänt velande om att åka 13,5 mil för ett möte eller inte. I slasket. Jag åkte. Såklart. Ni vet "hon som inte bokar av" och "hon som inte vill göra nån besviken"? That's me. Så hej snömodd och stress.

Men.

Jädrar vilken energikick det fanns på andra sidan. En föreläsning, ett efterföljande möte, inspirerande människor, nya tankar, som leder till nya projekt, som leder till nya utmaningar. Som gör mig glad. Det var ju det jag behövde. Och så hem, 13,5 mil, hämta världens finaste tjej på skolan, släpa med henne på nätverksträff, hålla föredrag för 25 pers, kolla på hockey, mingla, nätverka, göra business. Och! Av 25 pers sa nog ca 15 att det var ett suveränt föredrag. Ha. Så himla skön känsla.

Maja då? Jo hon nätverkade som om hon inte gjort annat, struntade helt i mig, hängde med de andra tjejerna, hejjade på Malmö, fick en halsduk och biobiljetter, kramar av alla brudarna i nätverket, och ville aldrig gå hem.

Tankat energi, i detta jädra januari-slask. Bra så.

Ny aktivitet: Malmöflickorna

There will be days like this

När man sovit dåligt
När man slirat runt i snöslasket för att försöka hålla motionsmotivationen levande
När man har ett hav av tvättade kläder på golvet hemma. Som man inte orkat vika
När man bitchar på kollegor
När man blir bitchad på av kollegor
När en del av dem driver en till vansinne
När det är kallt
När det är mörkt
När ens dunjacka är trasig i blixtlåset

När januari liksom bara hoppar upp och biter dig i röven. Idag. Är den dagen.

Får rapport från hemtrakten...

...och i Malmö har vi + 8 och regn.

Mvh, ja e inte bitter

2012 - mitt emellan det mesta

De första skälvande dagarna av 2013 har snart passerat. Har hunnit lämna älskade Kläppe, har hunnit bli lite less på stan och har jobbat en dag och en halv. Det är väl ungefär det.

Tittar ut genom fönstret och tänker på året som gick, huller om buller:

Susanna, finaste Susanna blev gift. Så fint.
Maja fyllde 7 i mars, och började ettan på hösten. Skola på riktigt liksom.
Praktikanten Thomasine gjorde inträde i mitt liv, och underlättade det mesta. Sen försvann hon igen.
Dottern premiärade både skridskor och slalom. Båda med blandad framgång.
Sommaren var sådär, rent vädermässigt i alla fall.
Jag gick med fina vänner på tvättäkta boyband-konsert. Det var underbart!
Vi såg på melodifestival live i Malmö. Det var otippat.
Vi blev ekonomiska, och vi sålde vår bil.
Vi tillbringade midsommaren i Holland med bröllop mellan Malte och Grietje. Kärlek!
Jag blev mentor till två förträffliga unga damer som läser ekonomi vid Lunds Universitet. Kul.
Maja började dansa.
Jag åkte till Småland i tid och otid.
Mannen kickade igång sitt företag. Igen.
Jag gick en talarkurs (för det behövdes ju verkligen?).
Vi blev med (sommar)hus i Kläppe. Också det på riktigt.
Mitt ena projekt (PQ) blev större än någonsin, med sponsorer och allt där till.
Det kom lite fina bebisar i vår vänkrets. En Kerstin bland annat, på Majas födelsedag och en liten Carl Johan på sommaren. Och en Petter på hösten.
Maja började hänga med sina kompisar, och sova över. På helgerna.
Jag jobbade mycket. Som alltid.
Jenny, fina Jenny, blev också gift.
Jag bloggade mindre än jag gjort under alla de åren Vicket funnits.
Jag började twittra. Fast mest kanske jag började läsa twitter?
På jobbet blev vi med trainee och extra-anställda och praktikanter. Dvs dubbelt så många.
Hemma var vi oerhört mycket och ofta förkylda.
Maja fick sitt alldeles egna telefonnummer.
Vi tillbringade lite för mycket tid hemma under hösten och lägenheten började kännas för liten.
Känslomässig berochdalbana hanns också med, av massa anledningar.
Julledigt och nyår i Kläppe. Vinter, lugn och ro. Återhämtning.

2012, du blandade och gav. Inget år jag kommer arkivera som viktigare än nåt annat.

Så, 2013 - vad ska vi göra ihop?