måndag 3 mars 2008

En morgon, vilken som helst...

Kl 07.00 ringer väckarklockan. Då är jag iofs redan vaken eftersom Prinsessan kommit och klättrat på mig vid halv sju.

Duschar för länge, letar outfit och klär på mig och sminkar mig. Nästan samtidigt som jag klär på Maja, tvättar henne och borstar hennes tänder. Fixar kaffe och dricker det med massa mjölk i så man kan hälla i sig det fort, kokar tre ägg och äter dem på stående fot medan jag halvläser tidningen. Matar Majas fiskar, bäddar vår säng, plockar ihop lite rent allmänt, fuskputsar ett par stövlar jag ska ha på mig. Medan allt det ovanstående sker så har man samtidigt en lååång diskussion med Maja som undrar "varför är det morgon? varför ska du ha de där svarta byxorna på dig? var är min docka? varför är det sol? varför regnar det inte?" and so on... Sen är det på med ytterkläder; på Lilla M är det hela kitet som gäller, med vantar, halsduk, täckbyxor, extra tröja, jacka, ja you name it... och så en jacka på mig själv, sen cykel till dagis, lämna där, och sen full fart genom stan med stor irritation över alla lallare som cyklar för sakta/för fort/i vägen/i bredd och så vidare.

Prick kl 08.30 är jag på jobbet. Kan inte låta bli att imponeras över min egen effektivitet.

1 kommentar:

Anonym sa...

Det är den där extra hjärncellen man får när man åker hem från BB, gör 1000 saker samtidigt som ditt barn pratar, gnäller och skriker... och ändå lyckas du på något sätt komma i tid till saker och ting... Pussar