Tänker mycket, mycket (lite för mycket?) på det här med jobbet. Det farliga, okända, konstiga som skall ske på måndag. Tänk om jag inte vet hur man gör? Tänk om kollegorna har glömt mitt namn (alternativt inte hunnit lära sig mitt nya, ve och fasa)? Och tänk om de glömt att jag är "den roliga och braiga tjejen/projektledaren" som de gillar att fika med (fast vi fikar ju iofs knappt någonsin på mitt jobb)?
Och.
Tänk om om inte fanns. Och tänk om man bara skulle släppa dessa tankar och faktiskt fokusera på att det är tre dagar till innan jag ska gå till jobbet? Man kanske helt sonika borde tänka om. Japp.
1 kommentar:
Ja. Tänk om om inte fanns.
Jag ska själv till jobbet och vara "operativ projektledare" (en titel för projektledare som är kvinnor i reklambranchen - som fortfarande har 60% mindre lön än sina manliga projektledarkollegor men ändå sköter deras jobb och dessutom har chefer som "befodrar dem" med ny titel, samma lön men mer jobb. Oftast har dessa operativa projektledare varit produktionsledare).
Känns galet.
Skicka en kommentar