Oavsett om vi vartit här två dagar eller fem veckor så tänker jag alltid "Jag skulle vilja ha en dag till, ge mig bara en dag till".
Väskan är packad, har kramat om min fina gamla farmor. Snart bär det av mot tågstationen. När tåget åker och några tårar senare så brukar det kännas bättre, och om en dag eller två så känns det bra att va hemma i Malmö igen.
Kläppe är och förblir hemma och därför hittar jag sällan en bra dag att åka härifrån. Det bara är så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar