Prinsessor och hjältar (---> föräldrarna alltså)

Fick oväntat biljetter till Disney on ice, till dotterns stora glädje. Ringside. Vi kunde nästan ta i prinsessorna på isen.

Några intressanta saker rörande det hela. Vilken jädra cirkus. Merch, i minut och parti till sanslösa överpriser. Hej 90 kr för popcorn. 90 kronor för popcorn. Ni måste skämta? Tror ni jag handlade? Japp.

Sak nummer två, cirkus nummer två så att säga. Shit påmmes vilken lynchstämning det bildas när stressade föräldrar skall släpa två, tre, fyra, fem... kids runt stället och i) köpa de dyra popcornen ii) säga nej till att köpa alla de andra apdyra grejerna iii) hitta sin platser och iiii) vända för att hela skocken ungar måste kissa. My god. Att va där och göra detta är tecken på innerlig kärlek till sina barn. Så ser jag det. Men faktiskt, jag gillade det och på det hela taget väl genomfört.

Sak nummer tre. Fick biljetterna lite hux flux imorse och blev tvungen att hitta ett kiddo till att ta med mig. Ringde de närmsta, de vanliga, svenne-familjerna. Tror ni nån hade tid? Tror ni nån kunde ändra sina planer? Icke. Ringde de man kan lita på. Favvo-jugge-familjen. Som givetvis ba; klart hon ska med, fan vad kul, värsta roliga, det fixar vi, osv. Det är aldrig några problem i de "ickesvenska" familjerna. De bara löser saker, i en handvändning. Medan gemene svenne-familj inte kan ändra sina "sedan 8 veckor inplanerade grejer". Vafan. Man ska va lite mer utländsk alltså. FTW. Jag älskar att Lilla M får ha dem i sin närhet.


Nu vin. För sjutton jag är värsta mamman OCH jag har ju överlevt!