onsdag 6 februari 2008

Inte nu väl?

Det är början av februari, kallt och jävligt. Blåser jämt och regnar småspik. Allmän depression, åtminstone om man ser till vädret. Och då är det dags för landskamp i fotboll.

Vicket?

Ett halv-ihop-plock får åka till Turkiet och spela och visa upp sig för att få en chans att få spela i sommarens EM. Sällan, eller till och med aldrig tidigare har jag känt mig så passiv och oengagerad inför en chans att få bevittna fotboll. I vanliga fall älskar jag det, men på nåt vis så känns det på hela taget lite ljummet. Vem tror ändå att Behrang Safari och Marcus Berg ska ha nån chans att konkurrera ut de redan etablerade killarna? Inte jag. Fast iofs är det kanske kul för dem att få leva på hoppet lite till. Och slipper vi Allbäck, för bara ett litet tag när det väl är dags för EM, så får vi ju faktiskt vara glada. HAHA.

1 kommentar:

Anonym sa...

Håller fullständigt med dig, kändes så fel med fotboll i går, så jag struntade helt i denna B eller rättaresagt C betonade vänskapsmatch och tittade på soldater i Afganistan, på så sätt fick jag även gråta en skvätt...Så rart... När stora starka män tar hand om små sjuka barn...