torsdag 26 april 2007

Fotboll

är ju som en religion. Förbrödrar, och skapar krig.

Såg Man U-Milan i tisdags, och som den medgångssupporter jag redan erkänt att jag är, så måste jag säga: Heja Man U! De är verkligen laget för dagen för mig. Vilket spel! Jag häpnar, och känner ett allt mindre intresse för att följa Tattsvenskan (Allsvenskan)

Gårdagens match, Chelsea-Liverpool följde jag med enbart ett ljummet intresse. Chelsea är verkligen bara ett köpe-lag, inget hjärta alls. Och Liverpool känns så tråkigt, en gäspning.

I Aten den 23:e maj är det Final. Jag tror vi ser Man U möta Chelsea. Jag tror på hög spänningsfaktor, få mål tyvärr, och jag tror Man U går segrande ur slaget. Jag hoppas. Jag hejar mer med hjärtat än med hjärnan.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Onskar att Mans spelade i Man U sa att han kan fa vinna nagon gang :) Miss, Skopje

Anonym sa...

eh ingen måns i man u, där finns fjollor nock, även om jag älskar dem alla. dom, man u, har efter år av försök lyckats bli av med allt vad metrosexualitet heter. nej, nej ingen måns, ingen måns. cara mia my ass babay.

Anonym sa...

Cara Mia my ass ar val inte sa dumt, eller?? :)

Anonym sa...

Miss Skopje ovan.

Lisa sa...

miss skopje! du rockar! cara mia 4-ever.

Anonym sa...

förvisso!